Småbönders ungdomsförening

Historia

Frågan om att bilda en ungdomsförening i Småbönders tog fast form vid ett diskussionsmöte på Furu Cafe i Småbönders den 18 mars 1931. Mötet beslöt att grunda en undomsförening och uppföra ett föreningshus. Till medlemmar i föreningen antecknade sig på stället Maurits Storbacka, Ragnar Granvik, Konrad Svartsjö, Alvin Furu, Paul Storbacka, Bror Storbacka, Valfrid Vidjeskog, Viking Manderbacka, Petter Storbacka, Tor Storbacka, Levi Vidjeskog, Alvar Emas, Rude Storbacka, Torkel Furu, Runar Storbacka, Verner Storbacka, Doris Persson, Ines Storbacka, Elsa Storbacka, Saga Furu, Margit Furu, Rakel Granvik, Mirjam Furu, Svea Svartsjö, Svea Furu, Svea Manderbacka, Ina Storbacka, Albinus Vidjeskog, Runar Vidjeskog, Levi Svartsjö, Sylvia Manderbacka, Elin Furu, Runar Skog, Ture Furu och Åke Furu.

Med dessa 35 ungdomar startade Småbönders undomsförening sin verksamhet. Maurits Storbacka och Alvin Furu valdes till att underhandla om och försöka skaffa en tomt till ett föreningshus, något som just då var ett av föreningens huvudmål. Mötet beslöt att utlysa ett allmänt sammanträde till söndagen den 22 mars dvs. fyra dagar senare, föra att diskutera vidare många aktuella frågor som fordrade en snabb lösning så att arbetet med föreningshuset kunde påbörjas.

På mötet den 22 mars som hölls i Furu folkskola beslöts att av bönderna Arne och Oskar Furu inköpa ett jordområde på omkring 8 kappland på östra sidan av den s.k. Vammåsbacken. Köpesumman var 2000 mk. På samma möte valdes en tillfällig styrelse med Ragnar Granvik till ordf. Övriga medlemmar blev Torkel Furu, Alvin Furu, Ruben Vidjeskog, Albinus Vidjeskog, Bror Storbacka, Maurits Storbacka, Ture Furu och Levi Svartsjö (Larik Levi).

Interimstyrelsen verkade i en knapp månad. Den 15 april 1931 höll Småbönders ungdomsförening konstituerande möte och valde en styrelse med följande sammansättning: Maurits Storbacka (ordf), Verner Österbacka, Ruben Vidjeskog, Martin Vistbacka, Ture Furu, Levi S Svartsjö, Ivar Manderbacka, Oskar Granvik, Oskar Furu, Vendla Storbacka. Suppleanter blev Bror Storbacka, Torkel Furu och Albinus Vidjeskog. Inom styrelsen valdes Oskar Furu till viceordf. J.O. Granvik blev kassör och Vendla Storbacka sekreterare. På samma möte valdes en kommite för att handha byggnadsarbetet. Alfred Manderbacka blev bas för kommiten som i övrigt bestod av Ivar Manderbacka, Ture Furu, Albin Vidjeskog, Ragnar Granvik, Edvard Storbacka, Rudolf Storbacka och Valfrid Vistbacka.

Man handlade snabbt. Från Småbönders Andelsmejeris skog i Lieska (Vetil) fick man lov att hugga björkvirke till golvet i festsalen. Redan dagen efter sammanträdet for därtill utsedda personer med hästar till Lieskaskogen. Man högg björkstockar och körde dem genast därifrån, det var i mitten av april månad och vinterföret höll på att ta slut. Till arbetsledare för lokalbygget valdes Rudolf Storbacka. Ritningarna till föreningslokalen uppgjordes av Edvin Dahlvik. Dessa ändrades dock något bl.a. fick byggnaden "sadeltak" enligt ritningar av Gunnar Lindfors.

Ungdomslokalen 1931På ett möte den 28 juni beslöt byggnadskommiten att föreningslokalen skall isoleras med "ensopaff". Det blev sålunda ingen fyllning i väggarna. Likaså föredrogs mullbänkar under golven, orsaken härtill var väl att dessa var snabbare och billigare att bygga än trossbottnar med isolerande fyllning. Byborna gav virke gratis, dock måste endel inköpas. Allt spirvirke bilades för hand av vana snickare och timmermän. Merparten av arbetet på undomslokalen utfördes gratis av föreningens medlemmar och av andra bybor. J.O. Granvik hade ansvaret att anskaffa behövligt material till nybygget. Under sommarens lopp upplånades 30000 mk från Terjärv Sparbank. Det frivilliga arbetet samt donerat virke blev värderat till omkring 15000 mk.

Sommaren 1931 blev hetsig med mycket arbete och bestyr. Att bygga en föreningslokal med egna krafter, att komma igång utan eget startkapital var ingen lätt uppgift. Dessutom var uppslutningen i byn till en början inte riktigt 100 %, av gammalt fanns det religiösa kretsar i byn som betraktade de flesta formerna av ideell ungdomsverksamhet rätt så fördomsfullt. Så fanns det också röster som ekonomiskt sett betraktade företaget som dödsdömt. De flesta negativa rösterna tystnade efterhand. Samarbetsviljan och hoppet att snart få en egen undomslokal under tak vann hela tiden mark och förutsättningarna för en ideell verksamhet gjorde för varje dag nya landvinningar. Likaså började de flesta byborna inse att det behövdes en ungdomslokal för att den framtida utvecklingen i Småbönders inte skulle stanna.

Slutresultatet blev enaståede, den första etappen i ungdomsföreningens verksamhet var uppnådd, Småbönders ungdomslokal kunde invigas den 11 oktober 1931. Då hade 6 månader och 3 veckor förflutit sedan det första diskussionsmötet hölls om bildandet av en ungdomsförening i byn.

Femtio år senare d.v.s. 1981 såg styrelsen ut enligt följande: Boy Vistbacka (ordf), Karl-Erik Storbacka (viceordf), Majvor Furu (sekr.), Hans Vistbacka (kassör). Övriga medlemmar var Hans Nikula, Monika Furu, Anders Vidjeskog, Stig Nyman och Dan Vistbacka.

Ungdomsföreningen idag

Ungdomsföreningens nuvarande medlemsantal är ca. 50 personer. Till aktiviteterna hör förutom de uppskattade revyerna även bl.a. ordnande av påskbrasa, byafest och dylikt i samarbete med byaföreningen.

Styrelsen

Ungdomsföreningens styrelse:

  • Aron Wistbacka, ordförande
  • Anna Knutar, viceordförande
  • Simon Wistbacka, sekreterare
  • Rasmus Svartsjö, kassör
  • Kim Widjeskog
  • Linda Svartsjö
  • Ia Nikula
  • Evert Furu

Ungdomslokalen

Småbönders ungdomslokal uppfördes åren 1931. Lokalen används som samlingsplats för byns ungdomar, samt för möten, byafester och andra tillställningar.

Ungdomslokalen kan också hyras för t.ex. bröllop eller andra fester.

Småbönders revy

Revyverksamheten i Småbönders inleddes år 1988 vid UF lokalen som en kurs via medborgarinstitutet. Som regissör fungerade Lars Andersson. Föreningen fick hjälp från andra föreningar som tidigare arbetat med revy. Föreställningar pågick från 1988 till 1991.

Efter 1991 var det paus ända till 2001. Äldre och yngre föreningsmedlemmar började diskutera om att återuppliva revyn i Småbönders. Som regissör anställdes inte mer eller mindre Mats Holmqvist med frun Paulina, som båda delade ut sina kunskaper om teater och hur sketchskrivning. På våren 2002 var det premiär för Bäkinbisnis, som blev en succerevy med hela 15 föreställningar. 2003 var det Mats Lindh som höll i trådarna. Samma tradition fortsatte med Knitrimäpitri.

År 2007, efter en paus på tre år, sammanställdes följande revy då Anders Hassel regisserade Kalvdansn. Samma succe fortsatte, som det också fortsatte med Lösdrift år 2008.

Småbönders revyerna kännetecknas med småfräckhet och jordnära humor.

Revy Revy
Revy Revy

Kurt Gertrudz orkester

Kurt Gertrudz orkester fick sin början på Småbönders UF:s revy Bäkinbisnis 2002. Namnet användes i en sketch som hette chans på dans, var det behövdes ett dansband. Namnet användes inte tills revyorkestern började efter många påtryckningar spela på olika tillställningar. Bandets medlemmar var i åldern 15-53 år.

Orkestern framförde låtar som skrivits för Småbönders UF revyer på byns dialekt. Melodierna är skrivna av andra artister, men texterna är skrivna av UF folk. Främst Anders Widjeskog, Dan Wistbacka och Johnny Storbacka står för gruppens finurliga texter.

Orkesterns uppsättning bestod av Klaus Wistbacka (sång, gitarr och banjo), Jörgen Furu (basgitarr och sång), Johnny Storbacka (gitarr, mandolin, munspel och sång), Paulina Storbacka (fiol), Mikaela Storbacka (fiol , sång), Emma Hanhikoski (tramporgel, synt och sång) och Rasmus Dahlvik (trummor och percussion).

Kurt Gertrudz Kurt Gertrudz
Kurt Gertrudz Kurt Gertrudz